Long time no seen. Har inte haft lust att blogga alls, är trött på designen och tankarna som ploppade upp dag efter dag var mindre intressanta. Mitt liv just nu är lite mindre intressant än förut faktiskt.
Igår kom jag att tänka på en sak, faktiskt. Jag insåg att det är som ett litet tunt lager ovanför mitt huvud, eller i alla fall inom mig. När jag är trött, nere eller omotiverad - ligger jag under linjen, som att det är ett skydd eller ett lock från den riktiga världen. Under locket kan jag tvinga mig själv att trivas en stund, ljuga om hur jag egentligen känner och vara en väldigt lugn person... Alla krav, drömmar och mål blir mindre och det anses okej att bara vara en vanlig, grå och halvtråkig person. När jag dock orkar lyfta mig själv över locket, är jag kreativ, frammåt, ser världen som en liten ärta som vem som helst kan fånga i handen. Jag pratar högt, är social och minglar, kommer ihåg viktiga mail och fixar med mina stora planer. Det passar väldigt bra att säga; to live doesn't mean you're alive. När jag kommer upp och befinner mig ovanför det lilla locket, är jag alive.

I would call the product; life.