Ledighet är allt bra överskattat tycker jag. Gårdagen, den soliga gårdagen, spenderades vid köksbordet med en lång lista... Släpade mig ut i solen då och då men varje gång jag lägger mig där och svettas med musik, blir jag antingen så peppad att jag inte vill ligga kvar, eller så matt av att  tvinga mig själv att ligga där - så jag somnar och bränner kinderna... Jag menar ledig, vad innebär det egentligen? En dag då man är ledig från jobbet eller livet? Tankarna eller vardagen? Jag tycker att ordet är lite jobbigt, och framkallar lite ångest... Det är så abstrakt på något sätt, som ett hotande oskrivet blad. Du vet inte om någon kommer att rätta det du skriver, men det sparas i ett valv för framtiden. Du vet inte vad du ska skriva för att du ska få alla rätt, men om det finns en mening med det, kommer du själv att sätta ett R i hörnet, i framtiden. Låter jag knäpp jag nu eller? Guess so.


Vikarie, (sitter här, dricker kaffe och äter frukt) aka. En förebild.