Jag hade ett konstigt sug nar jag vaknade idag, att jag ville se Dirty Dancing. Konstigt nog var borjan pa Dirty Dancing det forsta som kom upp nar jag slog pa tvn. Jag vet inte hur manga ganger jag har sett den filmen, men jag blir lika berord varje gang, speciellt nar Patrick inte lever langre... Laste en artikel i People Magazine om hans fru. Hon beundrar mig verkligen, hennes satt att fortsatta livet och se det som ett nytt, efter att ha forlorat sin man efter alla de aren. "Just because he's gone now doesn't mean that love doesn't go on."

Hon bor sjalv i deras ranch utanfor LA med sju hastar och tva hundar. Just nu, ett ar efter hans dod, funderar hon pa att plantera varldens vackraste trad pa tomten, for att hylla Patricks liv.

Som jag ofta tanker; ar glaset halvfullt eller halvtomt? Jag beundrar manniskor som ser det som halvfullt. Aven om hon forlorat sin livskamrat sa blickar hon anda frammat och tar det basta bitarna i livet for att fylla tomheten.


De var gifta i 35 ar