Nej nu får det vara slut på dessa mardrömmar om att jag blir kidnappad och inlåst? Förstår inte varför jag håller på att drömma det, kan det vara för att jag är på ett ställe psykiskt eller fysiskt i livet som jag inte vill vara på, som tränger mig? Som tur är lyc kas jag alltid rymma undan, hoppas det gäller livet också.

Nu ligger jag bara här och slappar i solen med go musik, äntligen känns det som att det är sommar. Ikväll ska jag in och fika med en gammal klasskompis i stan så om vädret håller i sig och ger en varm sommarkväll kommer sommarkänslorna att sprudla! Kanske går ut efter fikat, om tiden vill så att säga. Kanske har en liten spa-förmiddag senare för att göra en liten uppfräshning innan midsommar. & Nej, jag har inte bestämt angående den dagen mig ännu...


Nivå onsdags, Louise, Helle och Becka