Framme och trötta. Resan blev lite mer omtumlande än väntat eftersom vi givetvis fick springa till tåget med våra väskor + brosans skateboard i högsta hugg. Tåget var överfullt och alla stirrade argt på våra stora väskor, pressbyråtanten blev aggressiv för att jag stod i vägen och bussen till lysekil var så full att folk satt i korridoren. Tur att man fuskade lite och gick på där bak i bussen... Men när cicci spillt vatten över oss och vi har tryckt i oss varsinn äcklig malaco truly påse var vi äntligen framme vid havet!

Nu ligger vi här som storstadsflickor och kollar på The Hills, det är otäckt hur fast man blir vid deras babbel och skitsnack, man fattar hur uppgjort allt är men ändå blir man aggressiv när de inte håller sams, jaja så länge det underhåller... Vi funderar på att paddla lite kanot på gullman men jag känner oss och skulle kanske inte rekommendera det, om vi vill hålla oss torra i alla fall, men det kunde ju vara ett litet äventyr! Promenera ska vi göra, det är ett som är säkert, nu ska man bli fit igen. Fattas bara en solbränna.

So Long