Sommaren ar inte ens over har annu men jag ligger redan och drommer mig bort till sommarhuset i Lysekil. Dar jag spenderat varenda sommar sa lange jag kan minnas, mer eller mindre. Jag undrar om inte jag skulle kunna bo i en sadan stad aret om, jag alskar havet och de manniskor som bor i sadana stader aret om. De ar sa trevliga och livsnjutande sa att det smittar av sig valdigt latt, vilket ar mycket uppskattande. Jag har sa mycket minnen fran mitt kara sommarstalle och det ar alltid ljuspunkten mitt i vintern att tanka pa det vita lilla huset vid havet. Hur man vaknar av fiskmasarna, dricker kaffe och blickar ut mot havet medan solen sakta blir varmare och varmare mot huden. Den harliga dialekten pa radion och ljudet av batar som lamnar hamnen over dagen, men ocksa tystnaden som uppstar nar solen gatt ner och lugnet sprider sig i viken. Lukten av ladugard nar man promenerar den dagliga slingan, de rykande skorstenarna eller sommarens forsta raksmorgas. Ni forstar nog att jag har manga fina tankar om det har stallet och jag hoppas att tiden gar fort innan jag ar dar igen.

Aven om jag har mycket minnen i Lysekil sa ar jag inte feg att erkanna hur mycket jag alskar liknande stallen runt om i Sverige. Jag vet inte hur manga ganger jag har sagt till min Simon att jag vill aka till Stromstad nu nu nu! Vi var dar i sommras och jag maste erkanna att jag fastnade ordentligt. Valdigt idylliskt och rogivande att ata glass langs pa bryggan med sin fina pojkvan. Oj vad jag langtar...

Vissa dagar ar bara inte som de ska, man kanner sig obalanserad, deppig och angestfylld. De dagarna vill man bara vara for sig sjalv, tyst och lugnt gora vad som behover goras och ga hem for att krypa under tacket. Nar man haller pa med acting sa ar inte detta mojligt dock... Jag har en san dag idag men acting classerna finns kvar och du maste vara dar till 100% med 100% energi och kreativitet. Om man stracker sig samtidigt som man gaspar med det sjukaste ljudet man kan gora, sa brukar man kanna sig battre men inte ens idag fick det mig att komma igang. Det ar val bara att ta dagen for vad den ar och gora det basta man kan!

Jag har inte berattat om vilken haftig/laskig upplevelse jag var med om i Tisdags... Min producent kallade mig for att hon ville anvanda mig som exempel framfor ett par andra producenter/regissorer, fran Hollywood. Producenterna och regissorerna fran Hollywood satt i en cirkel och min producent stod i mitten med mig och min motspelare, alla tre skulle bli bedomda av producenterna och regissorerna i cirkeln... Det hela borjar med att en mycket omtalad regissort fran L.A skaller ut en stackars skadis och sager att han borde sluta med vad han gor och tanka om... Jag blev helt kall, om han tankte saga sa till mig sa vet jag inte hur stark jag hade vart. Man maste vara stark nar man ar i den har buisnessen men jag kan vara kanslig for sadant. Nervost och nyfiket genomforde jag scenen med min partner, efter sista repliken tittade vi bada pa varan producent och pa den stranga Hollywood regissoren Ben. Skont nog var han valdigt nojd och beromde mig med en interesserad min, det gjorde min dag, och min vecka for den delen. Aven om inte alla producenter kommer att tycka om mig i framtiden sa ar jag glad att han gjorde det... Bra upplevelse var det ocksa och just nu kanns det inte som att sa mycket skrammer mig vad galler auditions eller regissorer.

Nar man antligen far sin efterlangtade helg sa agnar jag den at att oroa mig infor kommande vecka? Det ar val inte meningen? Visst har jag blivit battre pa att slappna av de stunder jag forsoker, men nar jag inte ar uppmarksam sa kommer jag pa mig sjalv med att springa tiden i fortid. Hur som helst ar jag glad att helger finns, jag vet inte vad jag hade gjort utan dem. Det ar som en landningsbana for mig, ibland krashar jag och ibland landar jag mjukt, hur som helst ar det behovligt! Sondagar ar alltd tid for mys, det vet ni nog vid det har laget. Darfor ligger jag nu i mina mysklader och bladdrar runt bland alla 100 kanaler...

Vad vore mys utan nagot gott att ata? Just nu snaskar jag pa glass, utan vidare kalorier eller fett... Antar att jag borja komma in i denna buisnessen pa riktigt... Gott ar det i alla fall!

Lördagsmorgon, tiden och dagen i veckan som jag gillar allra mest.
Efter en mysig frukost och en hund hoppandes efter min skinksmörgås ligger jag nu och solar mig i hopp om att energin ska finnas till att gymma. Träning är inte någonting jag gör för att jag själv känner för det längre, nu har alla i acting classen hemläxa att träna varje dag... Vi får väl se hur det går. Jag gillar att träna men det finns dagar som jag inte är i form psykiskt eller fysiskt då träning inte ger mig annat än att jag mår sämre.
Idag är inte en sådan dag, idag är en bra dag och läxhögen är ovanligt liten.


Scones på en lördagsmorgon är oslagbart. Kommer precis ihåg när jag senast vaknade upp och kände doften av nybakade scones...

Skönt när man kan känna sig nöjd. Att komma hem en fredag efter en väldigt tuff vecka och känna sig nöjd. Jag fick nästan lite migrän när jag kom hem för att alla spänningar efter denna vecka försvann och jag insåg hur trött jag var egentligen. Jag vet inte om detta är vuxenlivet eller universitetslivet att ha saker att göra 24/7; när jag inte pluggar så skriver jag ansökningar för roller, repeterar de roller jag har, svarar på mail, ringer samtal eller går på möten. Hela dagarna långa varje dag, det är skönt att känna sig lite utsliten dock... Att komma hem och lägga sig i sängen och andas ut, jag har blivit så mycket bättre på att slappna av! Idag innan acting classen hade börjat var jag alldeles ensam i den stora teatern. Det susade mellan tygerna och ljuset var dämpat jag låg ner på golvet och gjorde min dagliga stretching som kändes oväntat avslappnande. Jag andades och hittade ett lugn. Om man är stressad eller har tankarna på annat så blir en acting class väldigt tuff, därför är jag glad att jag känner mig mer avlappnad.

So Long

Pa tal om politik, ni som laser min blogg vet att jag har haft en period med kara Astrid Lindgrens berattelser det senaste. Nar jag kollade pa Saltkrakan harrom dagen blev jag nyfiken pa vad Malin gor nu for tiden och vad hon gjort fram tills nu. Det visar sig att hon heter Louise Edlind Friberg och har gatt teaterhogskolan i Stockholm. Hon jobbade ocksa som en ledarmot i Kulturnamnden for Folkpartiet under en period.

Varfor detta ar intressant att skriva om ar for att som manga larare sager har i USA och som jag sjalv upplevt, sa ar skadespelare en viss kategori av manniskor. Min larare sager det ocksa, om man skulle angra sig efter att ha utbildat sig inom teater, sa ar inte ubtildningen till spillo; larare, politiker eller projektledare ar ocksa en del av teater. Dessa tre yrken ar ocksa nagonting som jag har overvagt under perioder i mitt liv, alla tre exempel som hon tog upp for att visa hur manga andra skadespelare tanker. Det ar intresant for mig att manga andra tanker som jag gor, och Louise Edlind likaval, politik ar nagoiting som intresserar mig mycket. Teatern kommer alltid att sta hogst upp pa listan men nedan kommer alla de exempel som lararen tog upp och som andra skadespelare valt i efterhand.

   
Visst ar hon sig ganska sa lik? Louise Edlind Friberg "Malin"

Sa typiskt att ett helt land ska behova sta for ovetande manniskor. Jag tanker inte prata om hur jag staller mig till SvD men jag tanker prata om de som enligt Aftonbladet, nu angrar sig. Det galler sakert inte bara de som rostade pa SvD och angrar sig, men jag tanker ta dem som exempel. Vad jag har lart mig sedan jag kom hit, ar att nar man har en asikt om nagonting, sa ar inte den acceptabel om man inte kan backa up varfor. Det kan handla om religion eller politik osv.

Varlden och dar med Sverige har vart med om en stor kris och det far manga manniskor att soka forandring, nagot nytt och annorluda som kan fa allt det har dumma att "forsvinna". Nar ett parti da uppkommer och soker sig till manniksor for att trycka pa denna omma punkt var det manga som foll dit, som kande att SvD ar ett parti som kommer att forandra. Nar jag sedan laser att folk angrar sig blir jag riktigt upprord. Det ar valdigt simpelt att se konsekvenserna i efterhand, att inse nu hur Sveriges regering kommmer fungera eller vart pengarna kommer att ta vagen; ar inte okej. Om alla som rostade pa SvD (eller ovriga partier for den delen) verkligen kunde sta upp for varfor de gjorde det och se alla konsekvenser som nagonting bra, da skulle jag vara nojd over den saken. Jag skulle inte samtycka, men jag skulle inte bli lika frustrerad utan mer orolig. Frustrationen kommer av att ovetande manniskor far mer makt an de kan hantera och detta blir konsekvenserna for ett helt land.

Ny dag, nya tag. Gårdagen gick bra och det var verkligen roligt att få spela mot alla skådespelare som kom, på onsdag ska jag få träffa en producent från Hollywood som ska få regissera mig, hjälp! Är lite nervöst, men det ska bli kul.

Mer om igår; vi gjorde övningar och försökte att hitta rätt ton på den starkaste dialogen, ett stort bråk. Jag hade aldrig träffat tjejen som jag skulle bråka med innan men det slutade med att tårar rann för att vi var så ledsna och frusterade, sedan knäppte regisören med fingrarna och sa att vi skulle komma ur karaktärerna. Då kramades vi, skrattade och pratade om Cupcakes... Konstigt jobb man gör... Ett bevis på att jag kommer in i karaktär, är att vajre gång jag går ur, så är jag helt slut. Det är verkligen utmattande att agera, men ack så roligt!

So Long

För er som inte bryr sig så mycket om att jag kollar på Saltkråkan (tidigare inlägg) har jag ett par rader;

Jag ska åka iväg om en stund och träffa min filmteam för första gången, vi ska läsa manus och börja repa lite smått. Jag är väldigt förväntansfull och försöker släppa min andra roll som jag ägnat 5 timmar åt att plugga in - men det är det mitt yrke kräver! En karaktär är inte någon du förvandlar dig själv till, en karaktär är en egen person, som DU väcker till liv. Med dina känslor, rörelser och uttryck. Mycket klokt sagt av en mycket klok man, Stanislavski.

Hur som helst, jag får mycket beröm och uppmuntrande kommentarer vilket gör att allt kämpande får ett värde. Jag skulle önska att det fanns mer tid till träning och vänner men det blir mycket tid framför datorn eller med boken i handen. Det är väl så universitetet fungerar, jag är glad att jag inte bor på skolan. De lär ju inte få så mycket gjort med tanke på att ryktet säger att det är väldigt mycket alcohol på ASU, för de som bor där.

Nu ska jag bara ta den sista slurk kaffe och hoppa in i bilen!


So Long

Ibland när jag känner mig lite nere så saknar jag ofta min barndom. Det är ju faktiskt inte konstigt alls när man tänker efter, jag vill vara liten igen och slippa mina vuxen-problem. Eftersom att det inte går så är mitt knep att titta på filmer som påminner om din barndom! Jag har de senaste dagarna blivit lite besatt av Barnen i Bullerbyn och Saltkråkan, de är en sån härlig miljö och svensk sommar är ju oslagbar! Jag känner mig genast bättre efter ett avsnitt och kan lyckligt fortsätta min dag med ett leende! Tänk vad bra man hade det när man var liten, även om livet är väldigt bra nu också, och mer spännande... Det var mer enkelt bara. Jag skulle nog vara ganska så uttråkad om jag levde mitt liv nu som jag hade då, väldigt uttråkad. Hur som helst så är jag skyldig Astrid Lindgren en himla massor, hon var verkligen en fantastisk författarinna!

Helt plötsigt känns det som att jag tillhör världen. Konstigt uttryck kanske, men när de ringde och gav mig min efterlängtade roll idag, kändes det precis så.

Många tror att drömmen om att få jobba som skådespelerska innebär en dröm om Hollywood eller Broadway, men så behövder det inte alls vara. Allt jag vet just nu är att min dröm innebär att få jobba som en skådespelerska. Att få jobba i den miljön, med den typen av människor med den typ av yrke. Kändislivet är ingenting som finns i den typen av dröm, men det kan ofta vara någonting som kommer med framgången.

Jag frågar mig själv varje dag, om det finns något annat jag vill göra as a living. Något som inte är så hårt, så tufft, så svårt och krävande. Svaret blir alltid; nej, jag ser inte mig själv göra någonting annat.

Men, jag ska inte sticka under stolen med det mycket kloka talesättet: Om du siktar mot stjärnonra så hamnar du inte med två händer fulla av jord.

Här på andra sidan jorden sitter jag i en soffa med en filt och kopp te. Jag tror att många skulle få sig ett gott skratt åt att jag har min filt, kopp med te och mysfaktor på topp - vart jag än är! I ungnen står det en chokladkaka och bredvid tekoppen ett glas vin. Idag är det nämnligen tjejkväll eftersom morbror spelar hockey. Därför är även Grey's Anatomy på i bakgrunden och vi sitter här med våra laptops suktandes efter choklad.

Imorgon hoppas jag att min pjäs kommer med posten så att jag kan börja öva med min partner inför våran uppsättning. Den här helgen kommer att bli fullproppad med pjäsläsning, audition förberedelser och inpluggande av hur man agerar. Roliga saker om man jämför med andra ämnen, det är väl så man får se det! Jag gör ju trots allt det jag älskar, skådespeleri.

Det är kul att känna sig duktig. Att få bra betyg och träna, att ha ett städat rum och äta bra, att ha fina naglar och kläder, att vara en bra dotter, vän och flickvän, att prata om rätt personer och kunna rätt namn, att göra lyckade auditions och tro på sig själv. Det är inte alltid så lätt dock. Ibland går inte alla pusselbitar ihop och då gäller det att inte falla ihop till en hög som tycker synd om sig själv.

Få inte tankarna att jag inte har det bra, för det har jag, kanske just för att jag är medveten om vad jag just skrev. Det är bra att påminna sig själv om det då och då, och det gjorde jag idag. Livet är inte en sträng lärare som kommer att slå linjalen över mina fingrar om någonting går fel, livet är helt enkelt en stor möjlighet som man kan göra vad man vill av. Det dömmer inte och straffar inte, de bara pushar dig frammåt när du gör någonting i rätt riktning. Ganska så rättvist tycker jag.

Söndagar är alltid söndagar, vart man än är. Jag har en egen regel att alltid mysa så mycket man, ha lite spa, plugga och träna om jag hinner, på söndagar. En allt-till-allo dag helt enkelt. Även om jag inte kan sitta i min pojkväns lägenhet och mysa så kan jag ju i alla fall göra allt det övriga söndags fixandet... Just nu sitter jag och läser in min nya roll, det verkar vara en väldigt rolig och intressant roll. Jag ska spela en kaxig, vacker och mycket ärlig vän till Charlotte som har stora problem. Det kommer verkligen att bli en rolig pjäs, berättar mer när jag läst genom hela.

Att få roller här är inte som i Sverige, genom en hemsida. Här får man dagligen mail om olika auditions eller så sitter det lappar i skolan där man kan skriva upp sig. På onsdag ska jag göra en audition för en vädligt omtalad pjäs där många proffisionella skådespelare är involverade, detta tack vare min lärare. Rollen är inte så stor, men ändå. En annan roll jag sökt är en uppsättning där huvudrollen är dansare, jag har alltid velat göra en dansroll! Vi får väl se hur det går på alla dessa auditions. Det är verkligen lättare och lättare att göra en audition, vilket är bra eftersom det är vad den här buisnessen kräver.

Igår var jag på min första Stand Up Improv, det var helt galet roligt! Jag var lite beskymrad över att jag inte skulle förstå osv, men det var verkligen sjukt roligt. Jag skrattade så tårarna rann! Jag var också överraskad över hur de driver med olika raser, kändisar och sig själva, men det är väl så det funkar det är väl dessutom bara där man kan göra det.

 
Det är mycket lättare att plugga när man har lite rosa runt omkring sig...! Datorväska, block, pennor och tända ljus i samma glädjespridande färg.

For er som undrar vad min forsta play handlar om, har kommer en liten forklaring:
Manuset ar inspirerat fran Pokemon (jag vet, jag hade samma reaktion men ar det nagot jag lart mig sedan jag kom sa ar det att inte domma, och det stammer alltid) omgjort till hur manniskor hade agerat ut samma situationer. Det ar en valdigt inspirerande och ovantad uppsattning som ger mycket skratt... Jag spelar en oskyldig tjej som aldrig dejtat forut och ar en utav tre tjejer som har valdigt olika personligheter men vill bli valda av samma kille. Killen, Pine, har en morbror som presenterar allihopa for sin systerson. Nar Pine vill valja en av oss sa fragar han olika fragor och slanger han sin Pokemon boll pa oss om han ar nojd med svaret, jag blir tillslut vald men blir arg for att bollen kastas i mitt ansikte. Da kastar jag vatten pa honom och springer ivag...
Det ar en kort forklaring! Har ar en bild av mig och min harliga van Sarah, som bada ar i samma pjas. Bilden togs precis innan vi gick pa scen, darav vara outfits :)

Kom just hem fran min forsta forestallning, har i USA. Som sagt sa ar inte skillnaden sa stor, jag kanner samma pirriga och otroligt lyckliga kanlsa sekunden jag gar pa scen, som om allt helt plotsigt har en mening. Engelskan ar den storsta skillnaden, men arligt talat sa tanker jag inte pa den langre. Det kanns konstigt att prata Svenska? Man vanjer sig fort antar jag.

Innan showen ville jag kopa en yoghurt och hamnade i himmelen. Japp, jag gick till en Yogurtini, innan jag visste vad det var trodde jag att det var ett yoghurt stalle men oj vilket himmelrike! Jag som ar beroende av yoghurt stod infor 10 pumpar med olika smaker, alla olika typer av musli, crunchy, eller flingor, alla olika typer av frukt och bar man kan tanka sig, och krossade kakor, godis och choklad i mangder... Det blev inte varre nar butiksbitradet sa at mig att det ar sjalvbetjaning... MUMMA!


Yoghurtini

Jag lever, jag ar bara valdigt daligt pa att uppdatera. Dagarna flyger ivag och jag har inte mycket tid over till annat an att stalla mitt alarm. Det ar fortfarande en del kvar att gora men vi gor framgang! Verkar som att jag ar lika bra pa att ta till mig for manga saker at gangen aven har, jag har mina forsta forestallningar pa fredag och lordag, det ska bli sa roligt! Jag kom just hem fran repet, konstigt nog ar stilen pa teater, backstage pratet och det pressade schemat precis likadant som hemma. Det kanns precis som hemma pa Lerums Gymnasium, bara det att nu ar allting mycket storre och pa ett annat sprak.  

Jag har bestamt mig for att fa bra betyg, sa darfor pluggar jag en del. Teatern satsar jag ju givetvis allt pa men ajg pratar om de ovriga klasserna. Nu har jag ju chansen att borja om fran borjan och ta tag i mina studier, sa varfor inte? Kanns ovant att vara sa duktig och noga med skolan, tider och narvaro men nu tar jag det verkligen pa allvar. Mycket kan bero pa att jag har sa manga timmar mellan klasserna att sitta i biblioteket, hade jag bott pa skolan sa hade jag kanske gatt hem och gjort nagat annat.

Varmen, alla arenden, pluggandet, lektionerna, repen och daligt med mat gor mig verkligen helt utmattad. Darfor kan jag konstigt nog saga att jag vill ga och lagga mig, utan att kanna att det ar trakigt (?) Det ar annorlunda men jag antar att det ar sa det ar nar man satsar allt!

So Long

For mig ar det valdigt viktigt att livet ar fullt av mojligheter. Aven om mojligheten inte alltid finns fran borjan sa vill jag gora den mojlig. Att aka hit var ingenting som tvunget ska vara foralltid, kanske aker jag hem till jul och pluggar samma utbildning i Sverige, eller kanske aker jag nagan annan stanns i USA och fortsatter plugga? Man kan aldrig saga aldrig innan man ar dar, jag vet inte hur mitt liv kommer att se ut nasta vecka eller ar, darfor ar det valdigt viktigt for mig att ha flera dorrar oppna i framtiden.

Det ar viktigt att veta att man alltid har mojliheten att lyssna pa sitt eget hjarta. Skulle det inte vara mojligt sa skulle jag kanna mig olycklig. Vad an hjartat sager sa vardesatter jag att alltid lyssna pa det och gora det mojligt att lyssna pa det i framtiden.

Att tanka efter fore helt enkelt, det ar naganting valdigt viktigt. Livet ar for kort for masten och allt for kort for att inte lyssna pa sitt hjarta. Det ar sa man ger karlek till livet, tycker jag.

Jag trodde ALDRIG att jag skulle skriva det har: Jag saknar kylan.
Jag menar inte sno eller slask visserligen, men oj vad skont det hade vart med en svensk host! Alla mysiga trojor, te-drickande och harliga uppfriskande promenader... Jag forsokte ta en powerwalk imorse, ni forstar sakert hur det gick! Lat mig bara saga att det var lite mindre uppfriskande an det hade vart hemma... En annan grej som faktiskt ar lite ironisk, nar det antligen blaser ute, sa ar blasten varmare an luften sa det kanns som att fa en liten orfil? Verkligen ingenting lilla svenska jag ar van vid. Jag gillar varme, det gor jag, men jag har alltid vart ett fan av den svenska hosten! Lite snuvig nasa och en gosig troja, hand i hand med nagon man bryr sig om, langs en vacker utsikt som denna. Ar inte det magiskt?

Hejvej

Det ar konstaterat att tiden gar minst lika fort har. Jag ar redan inne i min vardag och dagarna flyger forbi! Jag kommer ihag nar jag sag alla mina haltimmar den forsta dagen, och var lite orolig over vad jag skulle gora i 5 timmar. NU VET JAG - Plugga i biblioteket, fika eller ga till min matte tutor. Tiden flyger mina vanner, men det ar valdigt skont att fa sa mycket gjort i skolan! Idag var det verkligen varmt, jag hade garna blickat upp mot de vackra palmerna eller suttit en stund i solen, men det var pa tok for varmt for det idag...
Pa min costuming class fick jag sminka mig till en gammal dam, vilket var valdigt roligt! Jag hoppas att jag ser ut sa om 60 ar...

Min middag at precis Samsson upp sa jag far val ta lite yoghurt och ett glas vin. Vi sitter ute pa verandan barje kvall och pratar om dagen, lite vin och lite tilltugg. Mycket uppskattad grej tycker jag, det ar alltid valdigt stressigt under dagen sa man vet alltid att man kan prata en stund under kvallen.

Jag tanker mycket pa framtiden och vad jag vill gora med mitt liv, det ar ovant att ha sa har mycket frihet. Jag ser varje dag som en ny ovning med nya upplevelser, sa far jag se vad det blir av mig och vad som vantar bakom nasta horn...

Pa lordag ar det den forsta fotbollsmatchen, skulle vara kul att ga! Vill lara mig :)





So Long

Det är verkligen något visst med att ha vissa kontakter. Om jag skulle vilja bli en riktig beauty queen så skulle det gå på en vecka, näst intill gratis... Tack vare att Natasha har så många kontakter runt om. Här är några exempel på vad jag skulle kunna piffa till mig med under 20 lappen:

Chemical peeling, face & body
Dyra hudvårdsprodukter som jämnar ut hundtonen
Slingor i håret
Manikyr
Ögonbrynen plockade
& Min favorit Chanel parfym

? Jag vet inte om allt detta är någonting för mig dock, ibland tycker jag inte att man ska vara för piffad eller tillgjord, men något av det kanske det blir... Hedi Montage har ju däremot korsat gränsen!


Det finns en gräns, inte sant?